Vikten och livet

Idag har varit en jättehärlig dag! :) Äntligen kom jag mig för att gå ut med kameran, och föreviga lite mustiga höstfärger! Har haft så otroligt mycket att göra, men jag var helt enkelt tvungen att gå ut och ta till vara den sköna, varma dagen. Så fantastiskt att inte få lika ont i ryggen längre av att gå, utan att faktiskt kunna gå och bara tycka att det är skönt att vara ute! :) Tänk att några kilo kan göra sån skillnad! Då kan man bara fantisera om hur det kommer vara när målvikten är nådd! Känns nästan som en saga att tänka sig, men det är ju faktiskt möjligt!!! Gäller bara att inte ge upp, utan köra på, köra vidare. Ett litet steg, varje dag. Känns så spännande! :) Tänkte bjuda på ett axplock av de bilder som jag tog idag:













I morgon är det tenta, så jag hoppas att alla timmar av plugg kommer löna sig! :) Sen är det bara att köra på med nästa kurs. :)  

Anledningen till att jag haft lite dålig koll på pointsen i helgen är att vi varit i Stockholm, plus att vi firat äldsta dotterns födelsedag. Men det har varit trevliga dagar, och här kommer lite bilder från helgens olika begivenheter. Det är dels från Skansens Höstmarknad och lite annat. :)

Jaha, idag var det inte lika kul att kliva upp på vågen, för jag förstod att resultatet inte skulle vara så som jag önskar. Har ju blivit lite bortskämd de två första veckorna med att det varit ganska bra viktminskning. Men, det var bara att kliva upp i alla fall. Och det var i allafall ett ynka hekto mindre än förra veckan, och det är ju bättre än upp i allafall. :) Nu kan ju uppgången komma lite i efterhand ibland, men jag hoppas att jag kan stävja det, när jag ska se till att ha bättre koll på pointsen igen.

Vägdag 26 sept: 120,3 kg.  - 0,1 kg  Totalt: - 4,7 kg

Vägdag 19 sept: 120,4 kg.  -1,3 kg.  Totalt:  -4,6 kg

Vägdag 12 sept: 121,7 kg.  - 3,3 kg. Totalt: - 3,3 kg

Startvikt 5 sept: 125 kg

Men nu är det bara att köra på!! :)   

Okej, nu har jag upptäckt en till fallgrop, som jag måste se till att undvika framöver. Det är detta med choklad i samband med att röda-veckan drar igång. Kunde inte motstå att köpa choklad när vi var och handlade, och inte bara ta en liten bit, som jag lurade mig själv att jag skulle kunna, utan jag och B käkade upp hela, stora 200 grammaren när vi satt och kollade på film. Inte bra alls!!

Så vad är lösningen på detta? Tror att jag ska ta och beställa från Viktväktarna, de har ju olika bars som är mycket nyttigare än ren choklad, så jag kan ha dessa på lut om sötsuget blir helt oövervinnerligt.

Nu gjorde detta fall som tur är inte att jag kastade allt över bord, och gav upp, utan jag har tagit mig i kragen igen och kör på. Men ändå, jag måste lära mig att hantera de frestelser som dyker upp på ett sundare och bättre sätt.

Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen på sistone. Vissa tider går all min tid och energi åt till studierna. Börjar inse att det kanske inte var en så bra idé att plugga 150 % på högskolenivå... Jag läser 45 poäng denna termin, och heltid är ju egentligen 30 poäng. Men, men, jag gör ett helhjärtat försök, och skulle det visa sig sen att det är omöjligt att hinna båda kurserna så får jag väl droppa den ena. Men det är ju så kul att plugga, speciellt när det är ämnen som man har ett genuint intresse för!
 

Nåväl, mitt i all stress som varit har jag ändå försökt hålla kosten någorlunda, så här kommer veckans viktredovisning:

Vägdag 19 sept: 120,4 kg.  -1,3 kg.  Totalt:  -4,6 kg

Vägdag 12 sept: 121,7 kg.  - 3,3 kg. Totalt: - 3,3 kg

Startvikt 5 sept: 125 kg
 

Det går åt rätt håll! Nu ser jag fram emot att komma under 120 strecket! :)

Idag när jag skulle ner på stan i några ärenden gjorde jag ett test, för att se om min rygg märker att det redan är några kilon borta. Jag struntade i att ta någon värktablett innan jag skulle gå ut, vilket jag tyvärr har jag behövt göra innan. Jag har fått så fruktansvärt ont i svanken innan, att även med värktablett har det varit näst intill olidligt att gå någonstans.

Men idag lät jag alltså bli tabletten. Och tro´t eller ej, men jag fick faktiskt mindre ont idag än jag tidigare haft när jag tagit medicinen! Naturligtvis är det inte helt bra än, men jag behövde bara sätta mig och vila en gång på den tiden jag var ute, så det märks att det går åt rätt håll i allafall. Jag ser sååå fram emot att kunna gå igen utan att det gör ont, för det är verkligen skönt att röra på sig och komma ut och se lite människor.

Det är så lätt att det blir en negativ trend när man får smärtor av att röra på sig, det blev det i mitt fall. Istället för att göra något åt grundproblemet så gick jag ut allt färre gånger i stället. När man pluggar heltid på distans som jag gör, så kan man strunta i att gå ut nästan hur länge som helst, och det är inte alls bra. Varken för kroppen eller själen.

Men nu är jag på gång mot en bättre tillvaro på många områden, tack och lov!! Ett av dem är att jag kommer kunna röra mig som jag vill! :)

Vissa dagar är det skönt att vara lite lat, och inte lägga så mycket tid på matlagningen. Idag är en sån dag för mig. Vad som då känns viktigt är att snabbmatvalet ändå är relativt poinstsnålt, så inte alla går åt på en och samma gång. Idag har jag prövat en färdig köttfärssås som de hade specialpris på när jag var och handlade (bara 10 kr!!), och den var helt ok, enligt mig. Den räcker till tre personer, och då är varje portion 2,5 points. Sen tillkommer ju pasta, eller vad man nu vill ha till. För min del blev det Gemelli vitfiberpasta till, och det blev väldigt mättande och gott för endast 6,5 points för hela lunchen. Så här såg den färdiga köttfärssåsen ut som jag köpte:



Man behöver inte ha den i kylen när den är oöppnad, vilket också är praktiskt tycker jag. Och den färdiga snabblunchen såg ut sisåhär:



Så nu är jag mätt och belåten, och har bara gjort av med 10 points totalt idag! Det känns bra! :)

Här kommer en något sen uppdatering av första viktkollen, sedan jag beslutade mig för att ta tag i mitt liv. Att den kommer först nu, beror på att min dataskärm bestämde sig för att det var dags att gå i pension. Gick inte att få liv i den överhuvudtaget. Så det fick bli en sväng ut till MediaMarkt idag, och köpa en ny. :)

I allafall, jag är mer än nöjd med vågens resultat! Första veckan är ju ofta tacksam på det viset, att kroppen reagerar så kraftigt på den nya kosten.

Startvikt 5 sept: 125 kg

Vägdag 12 sept: 121,7 kg. - 3,3 kg

Och faktiskt, idag när jag var ute och gick en del i samband med skärm-inköpet, så tyckte jag att ryggen redan känns något bättre! Så härligt!! :) Nu är det bara att fortsätta! Och även om takten naturligtvis kommer saktas ner på viktminskningen, så är ju det viktigaste att det går åt rätt håll.

På helgen är det alltid mysigt att äta något extra gott, och eftersom jag älskar pasta (därför går low carb- dieter bort för min del) tänkte jag dela med mig av ett recept från Viktväktarna med en supergod carbonara! Kanske är det fler som gillar pasta, men vill hålla nere på kalorierna, då kan ni ju alltid testa denna rätt. :) Den ger 7 points per portion. (enligt gamla pointssystemet, det jag kör efter)

Spagetti Carbonara

280 g spagetti

200 g rimmad mager grisbog (går också bra med rökt skinka)

1 vitlöksklyfta

1 ägg

2 äggvitor

100 g mager mjukost, max 10% fett

½ dl hackad persilja

Salt och nymald svartpeppar

1.       Koka pastan i rikligt med lättsaltat vatten, den tid som förpackningen anger.

2.       Skär köttet i små tärningar. Skala och finhacka vitlöken.

3.       Fräs kött och vitlök i en fettsnål stekpanna utan extra fett, eller vid behov i 1 tsk olja.

4.       Vispa ihop ägg, äggvitor och ost. Låt pastan rinna av väl. Rör först ner pastan i pannan och sedan ägg/ostblandningen och låt den stelna på eftervärmen. Salta och peppra.

5.       Strö över persiljan och servera genast.

Jag har en favorit när det gäller mjukost, och det är den här:



Den passar förövrigt superbra i carbonaran, för den ger den där "krämiga" smaken utan att vara fet. Sånt gillar jag! :)

Tar med en bild ifrån gårdagskvällens "vin-mys" på balkongen också. Månen sken och det var alldeles stilla ute. Inte kallt heller, utan nästan som en sensommarkväll. Trevligt! :)



Ha en bra söndag, alla!

Har haft så fullt upp med skolan de senaste dagarna, så bloggen har liksom kommit i andra hand. Kosten har dock funkat ganska bra, förutom igår, då det blev övertrassering av pointsen på myskvällen. Yngsta dottern hade fixat en massa gott, och då kunde jag inte låta bli att ta jag med, när alla andra satt och mumsade i sig.

Jag tänkte jag skulle börja "bokföra" de fallgropar som jag råkar ut för längst vägen, för att på så sätt komma fram till vägar att hantera dem, nästa gång de dyker upp. I slutänden kommer de väl bli en hel, lång varningslista är jag rädd för. Men, men, man lär så länge man lever. 

* Fallgropsvarning: Då andra sitter och äter massa godsaker. Lösning: (?) Se till att ha något "halv-onyttigt" hemma som du kan ta istället, exempelvis popcorn, som inte är så mycket points i, i alla fall inte om man jämför med chips.

Idag är det helt underbart väder här, så jag har faktiskt ätit min grötfrukost på balkongen idag. Inte så dumt, i mitten av september. :)



Tills ikväll ska jag se till att spara 5 points, så jag kan ta mig ett par glas vin.:) För det gäller att hitta vägar att unna sig saker man tycker är trevligt, och göra det inom kostprogrammet. Annars blir det för tråkigt i längden, i allafall för mig, som är något av en livsnjutare. :)

Passar på att önska alla en fin lördag!

Det märks att kroppen reagerar nu, när jag inte på en gång äter så fort man känner minsta lilla sug efter något. Detta med hunger är något som blir mindre med tiden vet jag, eftersom magsäcken så småningom drar ihop sig lite grand, och man vänjer sig vid de nya matvanorna.

Men det är viktigt att lära sig hantera känslan av hunger. Dels genom att ha frukt eller grönsaker till hands om det blir för jobbigt att vänta till nästa riktiga mål, men också genom att lära sig själv att hunger inte är farligt. Jag brukar tänka på vad jag hörde en gång på ett tv-program, nämligen att man behöver avbetinga hjärnans respons angående hungerkänslor.

Sen urminnes tider är nämligen kroppen inställd på att hunger är en form av hot, eftersom människan förr ofta stod inför risken att svälta ihjäl om man inte hittade föda inom rimlig tid. Det är ju för vår del av världen inte något reellt hot, utan bara en sken-hotbild. Men om man inte tänker, utan bara handlar på kroppsliga inpulser, är det väldigt lätt att genast ge efter för hjärnans tillsägelser att: ät nu för allt i världen! Det är liksom ett instinktivt beteende. 

Om man iställer lär sig (det är detta jag håller på öva mig i nu) att tänka rationellt när man känner hunger, och se det för vad det verkligen är, nämligen att innehållet i magen och tarmarna börjar hamna på en nivå där kroppen kommer börja tvingas ta av fett-reserverna, så blir känslan av hunger inte skrämmande, utan snarare något positivt. För det är ju det jag vill och behöver!

Det är inte hungern som är farlig, utan att bära på en så stor övervikt som jag gör, är det största hotet för hälsan just nu. Så "hjärnträning" är för min del en viktig del av att hantera de nya vanorna. 

Jag vet ju att jag äter mina tre, näringsriktiga mål, om dagen som jag behöver, så det är ingen farlig hunger. Bara att säga till kroppen: Ja, bråka på du, magen, men du har min fulla tillåtelse att ta av fettreserverna. Börja gärna med partiet runt magen är du snäll! :)  

Idag ska jag gå igenom lite recept från den digra receptsamling med olika Viktväktarböcker jag har, så jag kan handla hem allt som behövs för den här veckan. Detta med planering är verkligen a och o för mig, för att jag ska lyckas hålla en bra kost. Till lunch har jag kvar av kycklinggrytan som vi hade igår, som tur är.



Mitt beslut att köra igång på allvar kom ganska hastigt i söndagskväll, då jag hade varit hos äldsta dottern med familjen och ätit middag. Jag fick nämligen så fruktansvärt ont i ryggen bara av att gå den lilla biten till deras lägenhet. Det är säkert inte en kilometer ens, och jag fick stanna på vägen för jag trodde att ryggen skulle gå av. Då kände jag, att näee, vad är det här?!?! Man kan ju inte bli handikappad på köpet, för att man inte orkar ta tag i viktproblemen. Jag som älskar att vara ute och gå egentligen, speciellt i skogen. Så då bestämde jag mig: att på måndag är det jag som kör igång, och därmed basta!!!

Så nu är det bara att fortsätta på den vägen. :)

Jag ser verkligen fram emot att kunna börja röra på mig utan att det gör ont. Då är det också lättare att ge viktminskningen en skjuts framåt, när man kommer igång med motionen.

"Idag är första dagen på resten av ditt liv", heter det ju så klokt. Nu är den snart slut, och det känns så bra att äntligen vara igång igen. Har känt sån panik inför att det liksom aldrig kommer till skott, och man bara känner att det blir värre och värre. Men nu har jag bromsat, vänt om och börjat gå. Resan är milsvid, men dagarna kommer en och en. Det gäller att ta bra beslut där man står, och inte tänka så mycket på hur lång tid det kommer att ta innan man är där man önskar. 

Frukost: Gröt och ett glas juice. 

Lunch: Kycklinggryta med potatis.

Middag: Omelett med tomat.

Nu ska vi ha lite tv-mys innan det är dags att sova. Jag pluggar Litteraturvetenskap på heltid, så det gäller att vara pigg och klar inför de olika uppgifter som jag har att göra innan torsdag, då veckans seminarium är. Just nu håller jag på att ta mig igenom Odysséen, och det tar sin lilla tid. :)

Nu står du här igen, fast besluten att ta tag i ditt liv. Se till att stå fast vid detta, även när du känner för att ge upp. Ge inte efter för frestelsen att "ta en paus" från alltihop, ens för några dagar. Det funkar inte! Du måste inse, att så fort du låter de "gamla" vanorna ta vid, är de i stort sätt omöjligt att bryta. Ditt beteende liknar en alkoholists i detta fallet. Så fort du släpper efter kommer det bara att barka utför! 

Fokusera på ditt välbefinnande. Du gör detta för din egen skull, inte för någon annans. Du är värd att må bra. Du ska inte behöva få ont i ryggen, bara efter några hundra meter. Kom ihåg hur jobbigt det är att inte kunna röra sig som man önskar. Att känna sig obekväm i sin egen kropp. Otymplig. Fången. Kom ihåg smärtan! 

Inse att fördelarna med en hälsosam livstil vida överstiger mödan. Det är inte värt att bli sjuk, må dåligt och lida av dåligt samvete, när du struntar i hur du lever. Det slår alltid tillbaka på dig själv. Gör detta till 100 % denna gång! Ge inte upp! Kom ihåg att varje dag räknas. Antingen kommer du närmare målet, eller längre bort ifrån det. Så är det bara. 

Tänk alla gånger du försökt tidigare, och så har du gett upp. Hur du tänkt: "Om jag bara hade fortsatt, då hade jag varit framme vid målet nu." Så är det även denna gång. Om du håller fast kommer du att nå målet! Visst, det kommer att ta tid. Men tiden går, oavsett om du lever sunt eller ej. Och framtiden kommer en dag att vara ditt nu. Hur vill du att det "nuet" ska se ut? Framtiden skapas av nuets beslut. 

Se till att ha roligt under tiden! Pröva nya, spännande och sunda recept! Rör på dig (ganska snabbt kommer det att göra mindre ont att gå), njut av naturen, passa på att fotografera. Fokusera på det som är bra i ditt liv.

Det finns bara en väg att gå. Och det är framåt. Nu kör vi!      

  

Jag vet inte vem jag tror att jag lurar genom undvika vågen. Kilona finns ju där ändå. Så nu går det inte att skjuta upp detta längre. Jag ska ta tag i mitt liv, och se till att prioritera min hälsa. Jag kan inte fortsätta att väga 125 kilo. Det var de siffror som vågen visade när jag väl klev upp. Så nu har jag sett sanningen i vitögat. Och jag tänker fortsätta stirra tillbaka, och se till att göra något åt det. Hej då, gamla liv! Hej, hej, nya, bättre! Nästa måndag ska jag väga mig igen. Då har det förhoppningsvis redan vänt lite neråt med vikten.