Vikten och livet

Årets första glögg är inhandlad! Jag vet att det är att "tjuvstarta" lite, men det gör det samma tycker jag. :)
Mysigt att tända ljus och dricka lite glögg nån kväll, nu när det är så mörkt ute. Och det är ju inte så långt till första advent! :)

Idag är det en riktigt höstruskig dag! Blåser och regnar, och massa löv yr omkring i luften. Sådana här dagar är jag extra glad över att jag pluggar på distans, för man kan med gott samvete stanna inne hela dagen och ändå få gjort det man ska. Jag håller på plöja igenom "Brott och straff", och försöker besvara alla analysfrågor som hör till. Ganska mysigt att höra hur vinden viner utanför fönstret, och man själv får kura ihop sig med en bok inomhus.

Nu har jag haft lunchpaus, och idag blev det två räkmackor, med ägg, lök och fettfri majonäs. Åtta points. Det var det värt! :) Så här såg de ut:



Den fettfria majonäsen tycker jag är så bra! Hela tuben är bara 2 points! Och smakmässigt är den helt ok, iallafall tycker jag det. Så här ser den ut, den jag köpte:



Nu ska jag ta och fortsätta plugga. Boken har över 600 sidor, så det tar sin lilla tid att läsa hela. Men jag gillar ju verkligen att läsa, så det passar mig utmärkt! :)

Idag när vi var och handlade såg jag att Allers julmagasin hade kommit! Ja, jag vet, det är bara mitten av oktober, men jag gillar verkligen julen! Jag brukar kasta mig över allt som har med den att göra, så snart det dyker upp ute i butikerna. :) Jag har redan börja köpa lite julklappar också, men i år har jag inte slagit in några än. Det brukar jag annars göra på en gång, men ibland har det hänt att jag då har glömt bort vad det är i dem, när väl julen är här. *hihi*



Nu ska jag gå och lägga mig, tänkte jag. Klockan är kvart över tolv på natten, så det är liksom dags. Tidigare i kväll tog jag en rask promenad på 30 minuter, och det var välbehövligt, för jag har suttit och pluggat hela dagen. Skönt att det är fredag i morgon, förhoppningsvis kan jag ta lite ledigt i helgen från studierna. Man kan ju behöva vila "de grå hjärncellerna" ibland. :)

Idag har jag köpt ett nytt thé som heter Lyckliga Stunder. Tyckte det var ett mysigt namn! *hihi* Passade också på att köpa en gullig thé-sil som ser ut som en lite thé-kanna. Erkänner att jag har en viss förkärlek för söta, små prylar. :)



Nu när kvällarna blir mörkare och mörkare blir jag alltid sugen på thé, det är ju både gott och värmer. Idag när jag provade första koppen var det dock fortfarande soligt ute, men lite kyligt ändå, på balkongen. Svepte in mig i en filt, och satt och läste en stund där ute. Det rykte ur koppen, för théet var så hett jämfört med den kyliga luften. Såg så hemtrevlig ut, tyckte jag. :)



När det gäller kosten så flyter det på rätt bra, tycker jag. Börjar ju komma in i nya vanor så smått nu, och det är ju alltid lättare då efter ett tag. Känns bra det! :) Bara att köra på framåt!

Idag har jag städat och tvättat hela dagen känns det som. Skönt att det är klart nu i allafall. När allt var klart tyckte jag det var avkopplande att tända ljus på balkongen och ta en liten snaps. :) 1 point kan det ju alltid vara värt. :) Passar på att önska alla en trevlig helg!

En del saker kan bli till något helt annat som det inte alls var ämnat till. Som igår, när jag var inne på Systembolaget en sväng, för att köpa lite vin. I kassan satt en kvinna som verkade lite vresig av sig, ni vet, så där så man undrar om de vaknat på fel sida eller nått. När det blev min tur att betala tittade hon upp lite halvsurt på mig och sa med likadan röst: "Jaahaa, har vi något legitimation kanske?" Jag blev så full i skratt, för den kvinnan var den sista som jag hade förväntat mig skulle ge mig en så pass fin komplimang. Min man och vår yngsta dotter började skratta, där dom stod och skulle packa ner medan jag betalade. Efter att kassörskan tittat på min legitimation, så snöpte hon ihop munnen och sa lika kort: "Jaha, tack då!" Hahahaha, vad vi skrattade när vi gick därifrån! Men som sagt, jag tar det som en väldigt fin komplimang att behöva visa legitimation vid 41 års ålder! Tänk om något av mina två barnbarn hade varit med och frågat: "Mormor, vad är legitimation för något?" *Hihihih*  

Usch, sitter här med en obehagsklump i magen... Har gått igenom mina gamla prenumerationslistor på Bloglovin, och då kikade jag in till en tjej som jag följde ganska länge. Sen slutade hon skriva, och nu när jag läste det sista inläggets kommentarer så visar det sig att hon dött - bara 42 år gammal. Jag visste att hon kämpade mot cancern, men i sista inlägget hade hon precis blivit färdig med en strålbehandling, och idag är det ju så många som blir friska. Så jag hoppades att det skulle gå bra för henne. Jag har aldrig träffat henne personligen eller så, men ändå känns det så ledsamt, för det blir ju som en vän i allafall, när man läser om någons liv och man försöker att peppa varandra på olika sätt. Känns så tragiskt att en så ung människa behövt lämna livet, alldeles för tidigt. :( 

Det blev till en väldig tankeställare för mig, när jag åter igen läste hennes underrubrik till bloggen, där det står: "När jag blir smal blir jag lycklig: Eller?" Tänk, så viktigt det är att leva här och nu, för ingen av oss vet ju något alls om framtiden. Även om viktminskningsprojektet är viktigt för mitt välbefinnande, tänker jag inte hänga upp min lycka på det. Vågens siffror har inget att säga om ens värde som människa. Jag tror inte heller att man automatiskt blir lycklig för att man blir smal. Livet har så mycket fint att ge, och det gäller att ta sig tid att verkligen uppskatta det. Som jag hörde i en sång: "Breathe deep, listen close" - som handlar om att verkligen "andas in" livet medan det pågår, för alla de där vardagslyckliga ögonblicken, dom som är mycket viktigare än man tror.

Jag tänder ett ljus för min vän, som inte finns längre. Jag hoppas att hon har det bra där hon är nu, och att hon får uppleva den lycka som hon så sökte efter här på jorden.

Idag har varit en jättehärlig dag! :) Äntligen kom jag mig för att gå ut med kameran, och föreviga lite mustiga höstfärger! Har haft så otroligt mycket att göra, men jag var helt enkelt tvungen att gå ut och ta till vara den sköna, varma dagen. Så fantastiskt att inte få lika ont i ryggen längre av att gå, utan att faktiskt kunna gå och bara tycka att det är skönt att vara ute! :) Tänk att några kilo kan göra sån skillnad! Då kan man bara fantisera om hur det kommer vara när målvikten är nådd! Känns nästan som en saga att tänka sig, men det är ju faktiskt möjligt!!! Gäller bara att inte ge upp, utan köra på, köra vidare. Ett litet steg, varje dag. Känns så spännande! :) Tänkte bjuda på ett axplock av de bilder som jag tog idag:













I morgon är det tenta, så jag hoppas att alla timmar av plugg kommer löna sig! :) Sen är det bara att köra på med nästa kurs. :)  

Anledningen till att jag haft lite dålig koll på pointsen i helgen är att vi varit i Stockholm, plus att vi firat äldsta dotterns födelsedag. Men det har varit trevliga dagar, och här kommer lite bilder från helgens olika begivenheter. Det är dels från Skansens Höstmarknad och lite annat. :)

Okej, nu har jag upptäckt en till fallgrop, som jag måste se till att undvika framöver. Det är detta med choklad i samband med att röda-veckan drar igång. Kunde inte motstå att köpa choklad när vi var och handlade, och inte bara ta en liten bit, som jag lurade mig själv att jag skulle kunna, utan jag och B käkade upp hela, stora 200 grammaren när vi satt och kollade på film. Inte bra alls!!

Så vad är lösningen på detta? Tror att jag ska ta och beställa från Viktväktarna, de har ju olika bars som är mycket nyttigare än ren choklad, så jag kan ha dessa på lut om sötsuget blir helt oövervinnerligt.

Nu gjorde detta fall som tur är inte att jag kastade allt över bord, och gav upp, utan jag har tagit mig i kragen igen och kör på. Men ändå, jag måste lära mig att hantera de frestelser som dyker upp på ett sundare och bättre sätt.

Idag när jag skulle ner på stan i några ärenden gjorde jag ett test, för att se om min rygg märker att det redan är några kilon borta. Jag struntade i att ta någon värktablett innan jag skulle gå ut, vilket jag tyvärr har jag behövt göra innan. Jag har fått så fruktansvärt ont i svanken innan, att även med värktablett har det varit näst intill olidligt att gå någonstans.

Men idag lät jag alltså bli tabletten. Och tro´t eller ej, men jag fick faktiskt mindre ont idag än jag tidigare haft när jag tagit medicinen! Naturligtvis är det inte helt bra än, men jag behövde bara sätta mig och vila en gång på den tiden jag var ute, så det märks att det går åt rätt håll i allafall. Jag ser sååå fram emot att kunna gå igen utan att det gör ont, för det är verkligen skönt att röra på sig och komma ut och se lite människor.

Det är så lätt att det blir en negativ trend när man får smärtor av att röra på sig, det blev det i mitt fall. Istället för att göra något åt grundproblemet så gick jag ut allt färre gånger i stället. När man pluggar heltid på distans som jag gör, så kan man strunta i att gå ut nästan hur länge som helst, och det är inte alls bra. Varken för kroppen eller själen.

Men nu är jag på gång mot en bättre tillvaro på många områden, tack och lov!! Ett av dem är att jag kommer kunna röra mig som jag vill! :)

Har haft så fullt upp med skolan de senaste dagarna, så bloggen har liksom kommit i andra hand. Kosten har dock funkat ganska bra, förutom igår, då det blev övertrassering av pointsen på myskvällen. Yngsta dottern hade fixat en massa gott, och då kunde jag inte låta bli att ta jag med, när alla andra satt och mumsade i sig.

Jag tänkte jag skulle börja "bokföra" de fallgropar som jag råkar ut för längst vägen, för att på så sätt komma fram till vägar att hantera dem, nästa gång de dyker upp. I slutänden kommer de väl bli en hel, lång varningslista är jag rädd för. Men, men, man lär så länge man lever. 

* Fallgropsvarning: Då andra sitter och äter massa godsaker. Lösning: (?) Se till att ha något "halv-onyttigt" hemma som du kan ta istället, exempelvis popcorn, som inte är så mycket points i, i alla fall inte om man jämför med chips.

Idag är det helt underbart väder här, så jag har faktiskt ätit min grötfrukost på balkongen idag. Inte så dumt, i mitten av september. :)



Tills ikväll ska jag se till att spara 5 points, så jag kan ta mig ett par glas vin.:) För det gäller att hitta vägar att unna sig saker man tycker är trevligt, och göra det inom kostprogrammet. Annars blir det för tråkigt i längden, i allafall för mig, som är något av en livsnjutare. :)

Passar på att önska alla en fin lördag!

Det märks att kroppen reagerar nu, när jag inte på en gång äter så fort man känner minsta lilla sug efter något. Detta med hunger är något som blir mindre med tiden vet jag, eftersom magsäcken så småningom drar ihop sig lite grand, och man vänjer sig vid de nya matvanorna.

Men det är viktigt att lära sig hantera känslan av hunger. Dels genom att ha frukt eller grönsaker till hands om det blir för jobbigt att vänta till nästa riktiga mål, men också genom att lära sig själv att hunger inte är farligt. Jag brukar tänka på vad jag hörde en gång på ett tv-program, nämligen att man behöver avbetinga hjärnans respons angående hungerkänslor.

Sen urminnes tider är nämligen kroppen inställd på att hunger är en form av hot, eftersom människan förr ofta stod inför risken att svälta ihjäl om man inte hittade föda inom rimlig tid. Det är ju för vår del av världen inte något reellt hot, utan bara en sken-hotbild. Men om man inte tänker, utan bara handlar på kroppsliga inpulser, är det väldigt lätt att genast ge efter för hjärnans tillsägelser att: ät nu för allt i världen! Det är liksom ett instinktivt beteende. 

Om man iställer lär sig (det är detta jag håller på öva mig i nu) att tänka rationellt när man känner hunger, och se det för vad det verkligen är, nämligen att innehållet i magen och tarmarna börjar hamna på en nivå där kroppen kommer börja tvingas ta av fett-reserverna, så blir känslan av hunger inte skrämmande, utan snarare något positivt. För det är ju det jag vill och behöver!

Det är inte hungern som är farlig, utan att bära på en så stor övervikt som jag gör, är det största hotet för hälsan just nu. Så "hjärnträning" är för min del en viktig del av att hantera de nya vanorna. 

Jag vet ju att jag äter mina tre, näringsriktiga mål, om dagen som jag behöver, så det är ingen farlig hunger. Bara att säga till kroppen: Ja, bråka på du, magen, men du har min fulla tillåtelse att ta av fettreserverna. Börja gärna med partiet runt magen är du snäll! :)