Sent ska syndaren vakna...
Så lyder ju det gamla talesättet, och det kan man verkligen säga när det gäller mig... Alltså, det är ett halvår sedan jag skrev i bloggen! Har suttit i över en timme och försökt klura ut vad jag hade för lösenord, för det kom aldrig något nytt till den mail som jag trodde att jag använt vid registreringen. Visade sig att jag hade använt en helt annan mail, så det förklarade ju det hela... Men nu är jag här inne i alla fall!
Har alltså bestämt mig för att ta tag i mig själv igen. Som "vanligt" är det den värkande ryggen som blir den skrällande väckarklockan som inte går att ignorera. Tillbaka i samma läge som sist jag bestämde mig. Gått upp allt igen. Nästan åtminstone. *suck*
Men, ingen mening med att gråta över spilld mjölk, som man ju också brukar säga. Hemskt vad ordspråken dansar runt i huvudet i dag.
Det har dock även hänt lite positiva och glada saker detta viktkaos-halvår också. Jag har blivit mormor igen! Till en liten söt kille som heter Collin. Han blir snart två månader. Här är det lilla underverket! :)
Sen har jag och maken firat 25-års bröllopsdag! Silverbröllop, som det så vackert heter. Här är ett foto på oss, när vi är på väg ut för att fira begivenheten. 
Vi gifte oss den 6 juni 1987. :) På den tiden såg vi ut så här: 
Haha, åren går... Tur att inte 80-talets glasögonmode och hårmode är inne längre...
En annan sak som hänt är att jag nu är färdig med mina Litteraturvetenskapliga studier. Skrev färdigt c-uppsatsen nu i vår, så nu i sommar pluggar jag teologi. Så väntar jag spänt på besked om jag kommer att komma in på Biblioteks och Informationsprogrammet i Umeå till hösten. Jag hoppas verkligen det!
Vill också passa på att tacka för de gulliga kommentarerna som jag har fått under min långa bortavaro! Det värmer att se att det finns några som kommer ihåg en. Tusen tack!!
Så nu kör vi!
Nystart: 25 juni 2012
Vikt: 122,8 kg
Grattis, grattis, grattis! Till söta barnbarnet, till silverbröllop och till "det nya livet". :) Jag blir peppad nu, jag ska köra VV jag också. Jag hade dock turen att faktiskt gå ner i vikt under graviditeten (dvs, tvillingarna växte men jag gick inte upp i vikt) och sen mer under amning. Men nu har jag slutat amma och då kommer alla kilon farligt snabbt på kroppen igen! För mycket glass och godis...
Tack för ditt inlägg! Ja här kör vi igång med omstart för 100:e gången, men vad skall man göra? Vi får heja på varandra ok. Underbart gulligt barnbarn, och grattis till silverbröllopsdagen.
Fint att se att du är tillbaka. Det är rent ut sagt skit svårt att gå ner i vikt, och vad som är sant är att vi faktiskt har åldern emot oss, vi får liksom kämpa ännu hårdare och då är det lätt att man orkar en stund sen struntar man i det. Vad jag märk är att glass är en megabov, bäst att försöka låta bli. Trist bara att glass passar så bra på sommaren.
